Alla verkar ha sin egen modell för hur julen ska firas. Jag tänder ljus och lyssnar på julmusik, njuter av dofter som gran och hyacint. I år är jag nästan klar med alla julklappar, men några finns fortfarande kvar att klura ut. Kommer pappa att använda den där nya halsduken som jag funderar på att köpa, eller kommer han klamra sig fast vid sin gamla noppiga? Och blir maken verkligen glad för en påse kaffebönor? Han hävdar det med sån bestämdhet, men jag inte låta bli att undra. Kanske finns det fler därute som brottas med de stora frågorna…

Julafton hos oss börjar med att barnen kampar runt granen, mer eller mindre bekvämt hoprullade på diverse soffor och madrasser. Sedan vankas långfrukost, paketöppning och julbord med nära och kära. Himlen kysser jorden när jag får äta mammas revbenspjäll, och jag är så glad att hon är min mamma. Sen så var det ju Kalle och hans vänner. Och varje jul tittar barnen lika oförstående på mig när jag frågar om de vill titta på Kalle kl 15. Nej, det ville de inte – i år heller. Jag vet ju att de är en del av post-Disney Channel-generationen, men jag bär ändå på ett inre tvång att fråga. Kan liksom inte ta in att Kalle har blivit en icke-fråga. Vi avslutar dagen med midnattsmässa och julevangelium. En lång dag lider mot sitt slut, och vi får njuta en stund av friden och stillheten. Med denna lilla hälsning vill jag önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

//Magdalena, Designchef på KRISS